Om bloggandet

Någonstankar skaffade jag mest för att försöka uttrycka mig. Ett sätt att offentligt och kanske mest för mig själv högt tydliggöra sånt som känns och tänks. Förhoppningsvis ska mitt uttryck bli bättre och saker som bubblar runt i kroppen och knoppen bli synliga i form av ord. När jag vandrar runt i bloggvärlden blir jag mäktigt imponerad av alla funktioner. Jag förstår att många människor lägger ner mycke tid på sina sidor. (jag fattar nästan inget) Min blogg är ju bara en dagbok... andras verkar vara ett liv. Blir avundsjuk. Vill också skapa. Men det skrämmer mig. Måste hitta nån mellanväg. Känner jag mig själv rätt så kanske det är lika bra att behålla det enkla.