Barnen

Ställde klockan på åtta noll noll idag, klev ur sängen efter tre snoozingar. Sonen ligger fortfarnade kvar i sängen trots mitt tjat. Han börjar tio över tio men jag vet att han fastnar i duschen typ en halv timme. Barnen tar mycket av min tid i tankarna periodvis det är väl så det ska vara när man är mamma. Men jag trivs inte riktigt i min mammaroll och behöver något sätt att ta plats på, i den rollen. Känner mig relativt lugn nu på morgonen ska använda uppvaknandet till att skriva lösningar på svårigheter... Använder det som skulle vara terapitid med psykolog, till terapitid med mig själv ensam. Sen har jag fullt upp. Kommer säkert skriva mer snart. Även om allt har varit bekvämt i energirusningarna senaste tiden så fick jag en varning igår... panik utbröt i kroppen. Jag glömmer bort smärtan när livet rusar i medvind. Nu åker papper och penna fram