Lösningar på lösningar...

Hemma igen efter ett möte som kändes bra i stunden. (men som nu får mig att känna mig något illa tillmods) Typiskt mig kanske att plocka isär allt, och ge mig själv elaka antydningar... Känner mig bekväm att få vara centrum i nuläget. Vet givetvis varför och hade dessa möten ägt rum under december månad så hade jag gjort mig liten och osynlig och pratat betydligt mindre. Hur sjutton ska allt som händer runt omkring mig dämpas till en lagom nivå? En mycket bra fråga som jag måste spåna vidare på. Idiotförklarar mig själv dagligen för att jag inte lyckas förutse konsekvensen. Orken, energin, och humöret kan ju skifta snabbare än snabbast och då står jag där med tårar i ögonen och en hud som gör allt för att hålla kroppen stilla... Nu ska jag läsa lite bloggar svara på mail Och koppla bort mig och mitt för en stund