Vaknade så där tom i huvudet. Skulle egentligen vara en skön känsla för mig som jämnt och ständigt har tankar som pockar om uppmärksamhet. Men jag känner obehag vid dessa tillfällen. Det påminner om effekten av antidepp mediciner, avtrubbad från verkligheten och för mig skapar det samma panik som när jag håller på att tappa greppet när det rusar på i 11o. Jaja, nu har det gått ett par timmar och jag känner att det rör på sig i kroppen igen. Satte mig ner och bläddra i kalendern nyss och nästa gång jag har barnen är det sportlov, och just den veckan ska jag börja jobba antagligen. Känns inge vidare. Och känner jag efter lite till känns inget inför jobbet bra, men det är kanske normala tankar. Min dotter berättade att en av hennes lärare fått bröstcancer och den knölen upptäcktes vid just en sån här första mammografi som jag blivit kallad till. Jag klämde på mina tuttar som sjutton igår, leta efter något onormalt, och idag har jag asont,antagligen av allt klämmande. Dags för promenad. Jag köpte mig stavar som jag ännu inte använt i dagsljus...