Nu och framåt

Låg kvar i sängen i morse, tillräckligt många timmar för att det ska räknas som en hel natts sömn.
Det är onormalt att kliva upp vid fyratiden även om min läkare tycker att en kvinna i min ålder inte
behöver mer en 6 timmars sömn.
Hans ord påståeende har irriterat mig men ändå kanske han har rätt.

Timmarna i sängen spenderade jag med att hitta lösningar. För jag är arg på mitt dåliga samvete.
Jag är fruktansvärt arg på att händelser förföljer mig, att saker som hänt åratal tillbaka i tiden ska få stoppa
och skapa ångest, starka ångestatacker som hindrar mig att leva i nuet.

Det måste få ett slut...

I går satt jag tre timmar med en slags NP specialist, psykolog som ställde frågor och jag rotade i det förflutna.
När jag kom hem var jag uppriven och hade ett kaos som var värre en vanligt...
Spenderade halva dagen och kvällen att vältra mig i ångest.
Innan jag somna hade jag bestämt mig!!
Jag vill leva nu. Jag  vill göra tiden som är nu och framåt till något bättre.

Hur lämnar man saker bakom sig? När minsta lilla grej kan vara utlösande för en minnesbild från det som var.

Jag har ingen aning men jag bestämt mig.
Vill inte vara ett offer för mina hjärnspöken.
Om jag lever ett sunt liv och tar vara på allt som är nu på bästa sätt så kan jag kanske finna harmoni.