Tillbringat någon timme att läsa igenom sånt jag skrev då och inser att jag är där igen!
Jag blir imponerad av mitt sätt att sätta ord på känslor, för idag är allt bara kaos.
Ångesten styr och jag har svårigheter att hjälpa mig själv.
inser vikten av att skriva
Men vet inte vart jag ska börja
Även om fasaden har rasat gör tanken på att lämna tryggheten mig livrädd
Jag stänger in mig och hoppas på att självkänslan ska komma tillbaka
Jag är bra som jag är
eller?
Det värsta har inte kommit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar